Allt hänger samman – Gå i trappor

I förra vecka träffade jag en trevlig kvinna i 70 årsåldern.  (Låt oss kalla henne Sara) Hon är väldigt aktiv, gillar att resa med mera. I samband med en resa för någon månad sedan fick Sara  svårt att gå. Varit hos sjukgymnast, artrosskola, tränat med mera. Men inget hade hjälpt. Framförallt var det jobbigt att gå i trappor. Därför kom hon till mig då hon hade tidigare erfarenhet av att feldenkraislektioner har hjälpt henne.

När Sara kom såg jag att hon gick väldigt försiktigt, lite brett mellan fötterna med mera tyngd på vänster fots utsida. Hon väger över mera mot höger både när hon står, går och sitter. Svårt att sätta sig ner då det smärtar i vänster knä när hon böjer det och samtidigt belastar.

Som i de flesta lektioner så börjar vi med att kolla hur tillståndet är. Tillsammans finner vi att hon är öm på många ställen i kroppen, mest på vänster sida. Det hör till saken att hon har vissa artrosförändringar i vänster knä. I ryggliggande börjar jag med att utforska rörligheten i f.f.a. fötter och ben. Hon märker själv en markant skillnad på de båda sidorna som successivt minskar under lektionens gång. Efter ca 30 minuter har hennes muskeltonus normaliserats och ömheten minskat. (det är alltid lika fascinerande hur utforskande beröring får människans nervsystem att normalisera muskeltonus.) Jag har också under tiden genom att varsamt röra hennes olika kroppsdelar i olika riktningar fått hennes system att organisera skelettet på ett mera funktionellt sätt. (Låter kanske lite underligt för dig om du inte har erfarenhet av individuella feldenkraislektioner och tyvärr inte så lätt att förklara).

Här är en video som ger en förklaring till vad som sker under en lektion. (Ca 53 minuter lång)

När hon kommer upp att stå och tar några steg så upptäcker hon glädjestrålande att det är mycket lättare. Vi går ut till trapporna och hon går upp några trappsteg, lättare än före lektionen men inte helt ok. När jag observerar hur hon tar sig upp och ner för trappan så framträder ett icke ovanligt mönster. Hon tittar ner på sina fötter och håller andan när hon ska lyfta sin tyngdpunkt till nästa trappsteg. Genom att titta ner så rundas ryggen, tyngdpunkter kommer bakom foten och det blir onödigt arbete. Dessutom använder hon inte det bakre benet.

När hon medvetandegörs om vad hon gör så kan vi börja experimentera med nya och bättre alternativ och efter lite övning går hon upp och ner för trappan upprepade gånger utan några problem med knäna. Artrosen är förmodligen fortfarande kvar men eftersom hon nu är medveten om vad hon gör kan hon göra som hon vill.

Här några korta råd för att lättare gå i trappor:

  • Blicken mot horisonten. (eftersom du har känsel i fötterna behöver du inte stirra på dem.
  • När du går upp starta rörelse genom att skjuta ifrån med bakre benet.
  • Bibehåll längden och glöm inte att andas.

En reaktion på “Allt hänger samman – Gå i trappor

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.